Va rädd om dig

fick detta mailet idag av min Religionslärare Ulla, jag tyckte de var... snällt skrivet.

Jag blev lite gladare faktiskt när jag läste de!

Jag förstår mig inte på folk som tycker Ulla är en dålig lärare, jag personligen tycker hon gjorde religionen väldigt intressant och, lätt att lära sig (lite svåra prov, men men).

Men ja, som vanligt så är det ju alltid så att smaken är som baken.

När jag läste det mailet så började jag dessutom tänka på studenten.

och faktum är att, jag är inte ett dugg peppad, glad, förväntansfull på studenten.

Jag tycker bara att det ska bli en pina att stå där på trappan och tycka att det är en bedrift att gå ut gymnasiet, tycka att "fyfan va vi är bra"... för så himla svårt är det ju trots allt inte att ta studenten.

och det är ju heller inte som att det är sista gången jag kommer plugga!

Så just därför är jag så negativt inställd till studenten, och just därför tänker jag inte ha en studenmössa, jag tänker inte ha en vit studentklänning, jag tänker inte äta studentmiddag med klassen, inte heller champangefrukost och jag tänker heller inte åka flak eller bil efteråt...

Kalla mig tråkig eller bitter eller säg att jag har en dålig attityd...

Men saken är bara den att... jag förstår inte meningen med det?